Hejdär! Har nu jobbat typ 8 timmar och är töntigt trött. Jag har fortsatt att skada mig,men jag vet inte varför. Jag grät igår,men jag vet inte varför. Jag känner mig så less och trött på allt och alla, och jag vet inte varför. Allt känns bara helt jävla fel och jag blir så frustrerad över att inte komma på vad det beror på. Vet att jag har folk som bryr sig om mig och skulle lyssna, men frågan är vad skulle de lyssna på? Att jag har skadat mig, att jag gråtit och att jag är helt slut och att jag inte vet varför? Känns inte som att det finns mycket att säga. Antar att det löser sig eller något, det folk brukar säga.

Hejdär! Har gjort massa bloggar ex antal gånger, men denna vill jag hålla anonym. Försökte med det förra gången,men visade sig att man kunde söka på mitt namn och hitta vem som skrivit bloggen,men inte denna gång! Jag kommer skriva om mina känslor, mina upp och nergångar och saker som händer/har hänt i mitt liv helt enkelt! Så hoppas dom som läser detta inlägg fortsätter läsa min blogg och jag hoppas ni kommer trivas här!
Nu är det så att jag har haft ett självskadebeteende sen flera år tillbax,men sluta skära mig för ca två månader sedan. Tills igår. Men grejen är den, att i slutet av mitt självskadebeteende så kunde jag skära mig en gång och sedan var det bra. Jag behövde liksom bara få kicken och känna att jag levde liksom. Men nu känns det som i början när jag började skära mig. Att jag måste skära mig fler gånger,det räcker aldrig. Jag måste känna smärtan, trots att jag inte har mina känslor avstängda längre. Jag förstår mig inte på det. Visst har jag saknat det ibland förut,men aldrig som nu. Kanske känner jag mig trygg i mina gamla rutiner,jag vet faktist inte. Men som det ser ut just nu så lutar det åt helt fel håll. Jag har redan sen igår skärt mig tre gånger och har tiotal sår på armarna liksom.